lördag 3 april 2010

Sista rapporten


Gårdagen, långfredagen, tillbringade jag på havet utanför Grindavik, på det Det Outgrundligt Stora Blå. Det gungade och haglade rejält. I över ett halvår har jag varit på resande fot och rapporterat via resebloggen. Nu behövs jag hemma och återvänder därför till Sörmland om någon vecka, ett halvår tidigare än beräknat. Tiden på Island har varit fantastisk och jag kommer tillbaka, det vet jag.

fredag 2 april 2010

Hecklefjäll


Dra åt Hecklefjäll, sa tidigare generationers svenskar, ett kraftuttryck som betydde Dra åt Helvete! Nu följer jag uppmaningen i dess genuina bemärkelse genom att åka till vulkanen Hekla, det vill säga Hecklefjäll på gammelsvenska. Nu visar det sig dessvärre svårt att komma vulkanen in på livet. Vägarna som leder till Heklas absoluta närhet tarvar kanske helst en bil modell monsterjeep så här års.

Jag får nöja mig med att skåda vulkanen på lite avstånd. Som en hägring ligger den där, mytomspunna Hekla. Väl värd att uppmärksammas i dessa dagar när den lilla fjuttvulkanen i Eyjáfjallajökull får all medial uppbackning. Det svenska kraftuttrycket härrör sig från den tid då Hekla ansågs vara ingången till Helvetet och att vulkanen härbärgerade alla pinade, förtappade själar. Tungt!

Hekla med en höjd av 1491 meter ser idyllisk ut där den ligger omgiven av gnistrande vatten och svarta lavamarker, men skenet bedrar. Det här är en vulkan som fortfarande lever och får regelbundna utbrott, en stratovulkan i motsats till sprickvulkanerna. Den förstnämndas utbrott har ett lugnare förlopp, men resultatet kan förstås ändå bli förödande. Hekla får regelbundna, mindre utbrott var tionde år, snart är det dags igen. Det mest omfattande utbrottet i modern tid inträffade 1947 då en nio kilometer lång matta av rödglödgad lava spreds över omgivningarna.

Andra uppmärksammade vulkanutbrott i vår tid är HelgafjellVestmannaeyar på 70-talet då 400 hus begravdes och öns 5000 innevånare med näppe lyckades att fly i den flotta av fiskebåtar som av slump råkade finnas i hamn. Utbrottet kom helt överraskande mitt i natten. Den mest fruktade vulkanen är annars Katla som står i förbindelse med det pågående mindre vulkanutbrottet vid Eyjáfjallajökull. Katla sover lugnt men skulle vid ett mer omfattande utbrott kunna ställa till ofantliga skador, mest på grund av översvämningsrisken när jökelvattnet smälter och svämmar ner över slättlandet.

Men just nu slumrar både Katla och Hekla. I alla fall på ytan. Titta på bilden! Kan du föreställa dig de djävulska naturkrafter som döljs under den vackra, coola ytan? Ett fjäll vars krater för mindre än 100 år sedan ansågs vara själva porten till helvetet.

torsdag 1 april 2010

På väg till Hecklefjäll...


På väg mot vulkanen Hekla, alldeles innan resans mål kommer i fokus, ligger gården Stöng i den vackra dalen Thórsárdalur. År 1104 hade Hekla ett våldsamt utbrott som begravde 20 gårdar i tjock lava och vit vulkanaska. 1939 grävde arkeologer fram delar av gårdarna, fann att Stöng var en sensationellt välbevarad vikingagård, och beslöt att blottlägga gården och göra den till museum.

När jag på jakten efter Hekla, en av Islands mest mytomspunna vulkaner med smärre utbrott vart tionde år, landar på vikingagården Stöng är byggnaderna stängda. Men fantasin snurrar ändå lätt igång när jag knallar runt på gårdstunet. Tryter fantasin kan jag läsa mig till att här bodde bland annat vikingen och storbonden Gaukur Tradilsson under en period. Han omnämns på de berömda runstenarna på Orkneyöarna. På en av stenarna står "Den man som är skickligast på runskrift väster om Oceanen högg dessa runor med en yxa som en gång tillhörde Gaukur Tradilsson i södra delen av landet (Island).

Höga berg och glittrande vattendrag omger gården som Gaukur en gång brukade. Han måste ha varit en mäktig man som fick sitt namn nämnt på grund av en gammal begagnad yxa som någon sjöfarare övertagit, tänker jag när strosar runt gården med dess dekorativa torvtak och de låga byggnaderna som bugar och bockar inför den mäktiga vulkanen Hekla. I morgon berättar jag mer om Hekla och dess traumatiska historia.